för ett år sedan var det bara en person som var viktigt för mig just då men med tiden som gick bevisade det att jag hade så fel, att slösa tid på någon som "bara var". helt meningslöst egentligen om ni frågar mig men det var så jag funkade då och det kan jag inte göra nånting åt nu även fast jag skulle vela det. Jag ångrar nästan ingenting i mitt liv men vissa saker kan jag bara inte begripa varför jag gjorde och inte gjorde. att leva i nuet - ja de är ju så alla tycker men jag har svårt att gå vidare med saker som tynger mina axlar istället för att sopa dem åt sidan. på något konsigt vis går det inte en dag utan att tanken slår mig - hur hade mitt liv sett ut idag om jag hade gjort så istället för så? själv vet jag att jag aldrig någonsin kommer få ett svar men jag kommer nog aldrig sluta grubbla på det hur som helst..